Födelsebevis, personbevis 120 och apostille

Min flickvän hade kontakt med franska myndigheter. Och som sambo blev jag inkopplad i hennes ärende. Jag blev ombedd att inkomma med ett födelsebevis, vars äkthet skulle intygas på Svenska Ambassaden (enligt vad de sa). Jag hittade en hel del information från ”hjälpsamma” människor på nätet, men den informationen var uppenbart gammal eller mest bara sämre gissningar eller direkta felaktigheter. Jag skriver därför ned mitt tillvägagångsätt eftersom jag fick ”OK” från den franska myndighete som efterfrågade mina dokument.

Fransk myndighet begärde från mig ett födelsebevis på originalspråk (svenska), vars äkthet enligt dem skulle intygas på Svenska ambassaden i Frankrike. De fick vad de önskade, men inte ordagrant eller enligt det tillvägagångssätt som de efterfrågade.

På Svenska Skatteverkets hemsida får jag klart för mig att vi i Sverige numera inte använder födelsebevis. Numera använder vi oss av Personbevis. När ”utlandet” efterfrågar födelsebevis, så skall vi istället skaffa oss ett ”utdrag om folkbokföringsuppgifter” från Skattemyndigheten. När fransmännen efterfrågar ett födelsebevis är poängen att även föräldrarnas namn skall stå med, samt deras födelsedatum och födelseort. På Skatteverkets hemsida finns det flera olika versioner för personbevis att beställa. Men det finns endast en version som man kan erhålla på engelska. Det heter; Personbevis 120 – På Personbevis 120 finns också mer detaljerad info om föräldrarna, jämfört med ”vanliga” personbevis. Det är alltså DET du skall ha.

Efter ett kort men trevlig telefonsamtal med Skattemyndigheten fick jag bekräftat att det var detta som gällde. De sade också att det inte var någon mening för mig att beställa via Internet; De visste av erfarenhet att det också behövdes en stämpel och signatur från någon av deras handläggare på Skattemyndigheten.

Så jag ringer morsan, (men det behöver troligen inte vara någon anhörig) som rycker ut…med Jean d’Arc som förebild!

På Skattemyndigheten tar det dem endast några minuter att skriva ut båda en svensk och en engelsk variant, som en handläggare sätter en stämpel på samt signerar. Detta är viktigt! Missa alltså inte även stämpel och underskrift från Skattemyndigheten. Så att beställa via nätet hem till brevlåda funkar alltså inte. Den engelska versionen tog jag bara för ”skoj skull” i mitt fall, kanske ”bra att ha” framöver.

Alltså; Det som fransmännen kallar födelsebevis löser vi svenskar alltså med ”Personbevis 120” och ett personligt besök av någon släkning eller vän, som ser till att dokumentet stämplas samt signeras. Halvvägs och gratis, så långt!

Steg 2 / Nu behöver detta dokument få någon slags bekräftelse av svensk myndighet eller motsvarande att det är ett svenskt riktigt dokument. Fransmännen säger att Svenska Ambassaden eller konsulat skall intyga detta, men för oss svenskar är det fel info. Svenska Ambassaden befattar sig inte med detta. Ring dem gärna, men det behövs inte.

När Franska myndigheten säger ”Svenska Ambassaden” så är ju poängen att det skall vara någon ”känd” myndighet eller motsvarande som intygar dokumentets äkthet. För svenskar gäller att det är Notarius Publicus som har den uppgiften. Det blir nu för dig eller din släkting/vän en liten promenad till Notarius Publicus. De arbetar på uppdrag av Länsstyrelsen; som är regeringens företrädare i länen.

I mitt fall besökte jag en advokatbyrå som även har rollen som Notarius Publicus. Info om vem/vilka som är Notarius Publicus i ”ditt” län kan Länsstyrelsen i ditt län svara på (hemsida).

Notarius Publicus kompletterar ditt Personbevis 120 med ytterligare ett A4-papper med stämpel, byråns namn och handläggare (advokaten i mitt fall), samt namnet på tjänstemannen från Skattemyndigheten. Detta extra dokument och stämpel kallas Apostille. Detta häftas ihop och de sätter på en liten klisterlapp över häftklammern. För detta tar de mellan 350 kronor. Kolla vilka öppettider de har. De kanske bara öppet två tillfällen per vecka för denna typ av ärenden.

Här kan du läsa Wikipedias förklaring om ”Apostille”. sv.wikipedia.org/wiki/Apost…

I brevets text till mig, från franska myndigheten så nämns inte ordet Apostille, Men däremot förekommer ordet ”Apostile” i en liten illustration på samma papper.

Och nu är det klart!!!

Jag valde också att morsan sände detta i rekommenderat brev, för att snabba på någon dag.

Jag skulle alltså inkomma med dokumentet på originalspråk, svenska. Och i mitt fall var det inga som helst frågetecken om dokumenten. Det blev klartecken!

Ovanstående är alltså min erfarenhet; se det som en handledning. Detta är möjligen inte är 100% korrekt väg i just ditt fall, men i bästa fall ger dig lite klarhet hur du skall gå vidare.

Så hur gör man då när fransmännen inte har uppgift om vilka dokument de önskar eller på vilket språk de önskar dokumentet på; om de önskar originalspråk (svenska) eller engelska. Ja, man kan ju iallafall börja att gå till Skattemyndigheten och hämta båda versionerna. Så långt var det ju inte så mycket att fundera på. Men frågan är ju sedan för vilken version man skall ordna apostille…

Lite länkar och styrkande info;
Regeringens info om Apostille – regeringen.se/sb/d/2557

Info; Vem utfärdar Apostille
”I Sverige har fr.o.m. 1 januari 2005 enbart Notarius Publicus rätt att utfärda apostille. Notarius Publicus utses av länsstyrelsen i varje län.”

Svenska Ambassaden
swedenabroad.com/sv-SE/Amba…

Om du i ditt fall behöver en översättare;
Svenska Ambassaden i Paris har även förteckning över auktoriserade översättare. Samt utfärdar då sin stämpel på det översatta dokumentet. (Har jag föööör mig från kort telefonsamtal med dem)

Lycka till!